SUBSCRIBE & SAVE 20%
FREE SHIPPING
30-DAY CUSTOMER SATISFACTION GUARANTEE
Do you remember your password?
Subscribe to receive a guaranteed shipment of formula every month.
Enjoy a {{ discount_amount }} discount on product throughout your subscription.
Change or cancel your subscription at any time!
Vi människor delas in i olika hudtyper utifrån färgton och hur känsliga vi är för exponering för ultraviolett (UV) strålning. Det vanligaste systemet som används är Fitzpatricks, vilket är en hudskala som togs fram redan 1975. Enligt denna förenklade klassificering så kan vi människor delas in i 6 olika känslighetsklasser, från hudtyp I (väldigt ljusa, blonda eller rödhåriga personer som bränner sig lätt och sällan eller aldrig blir bruna) till hudtyp VI (Personer med mycket mörk hud, som tål mycket sol och som aldrig bränner sig). Vilken hudtyp vi tillhör bestäms av mängden och typen av melanin som hudens melanocyter tillverkar.
Eumelanin är den vanligaste formen av melanin som finns i mänsklig hud och bidrar till att ge en brun till svart färgton eller pigmentering. Generellt så har personer med en mörkare och mer pigmenterad hud mer eumelanin än personer med ljusare hudtoner. Eumelanin fungerar som en kraftfull beskyddare mot UV-strålning på grund av dess förmåga att absorbera och sprida UV-strålarna, vilket förhindrar dem från att tränga djupare in i huden och orsaka DNA-skador. Denna form av melanin är även effektiv för att oskadliggöra fria radikaler som genereras av UV-exponering, vilket minskar risken för hudcancer och åldrande av huden. Individer med högre koncentrationer av eumelanin, vanligtvis personer med mörkare hudtoner, har därför naturligt ett bättre skydd mot UV-strålning.
Pheomelanin ger huden en mer röd till gul färgton och finns framförallt i högre koncentrationer hos individer med ljusare hud, rött hår och fräknar. Till skillnad från eumelanin är pheomelanin mindre effektivt på att absorbera och sprida UV-strålning och ger därför ett sämre naturligt skydd mot solens skadliga effekter. Pheomelanin kan till och med bidra till att generera fria radikaler när det utsätts för UV-ljus, vilket ökar risken för DNA-skador och följaktligen kan det till och med bidra till hudcancer.
Det ökade UV-skyddet som den högre mängden eumelanin ger hos mörkare hudtyper återspeglas även i den mindre andelen solskador man ser hos dessa individer.
I vetenskapliga studier har man visat att personer som har en ljusare hud (Fitzpatricks hudtyp I och II) är mycket mer mottagliga för solskador och åldrande som orsakas av UV-strålning. De har även en mycket högre risk för att utveckla hudcancer jämfört med mörkare hudtyper (IV-VI).
Aktinisk keratos (AK) och melanom är två tillstånd som påverkas avsevärt av UV-exponering. AK, ett möjligt förstadium till skivepitelcancer (en form av hudcancer), är mindre vanlig hos mörkare hudtyper. Likaså är melanomrisken lägre hos individer med mörkare hud.
När melanom emellertid uppstår hos individer med mörkare hudtyp så diagnostiseras det ofta i ett senare och mer allvarligt skede, vilket understryker vikten av regelbundna hudkontroller för alla hudtyper, även de mörkare.
Produktens solskyddsfaktor (SPF) är ett mått på hur väl ett solskyddsprodukten skyddar huden mot solens UVB-strålar, vilket är den typ av strålning som främst orsakar solbränna och som kan bidra till hudcancer.
För mörkare hudtyper (IV-VI) som har ett högre naturligt eget skydd på grund av hudens eumelanin så är SPF 30 tillräckligt för dagligt bruk under sommarhalvåret (mars/april till september/oktober), särskilt om man spenderar begränsad tid utomhus eller befinner sig på nordligare breddgrader.
Oavsett vilken SPF man väljer är det även viktigt att välja en produkt med ett bra UVA-skydd. Rekommendationen är att använda produkter som har en UVA-symbol, en rund ring med bokstäverna UVA inuti, för att få ett bra UVA-skydd.
Under vinterhalvåret så finns det ingen anledning att använda ett solskydd, inte för någon hudtyp, på grund av att solens UV-strålar är mycket svaga då (UV-index är under 2).
